Hytta i Brattfors vid Lungälven, Filipstads kommun med lancashirehärdar och stångjärnshammare. Omnämnt i jordeboken 1540. Hyttan nedlades 1920.
Manufaktursmedja och bruk i vattendraget mellan sjöarna Yngen och Daglösen i Filipstad, Värmland.
Magdalena Hising var biskopsfru i Västerås på 1600-talet. Hon bidrog till kristen bildning och fattigvård i stiftsstaden och är ett exempel på hur kvinnor ofta vid sidan av sina män byggt upp den svenska kyrkans sociala och folkbildande verksamhet.
Margareta Brahe var en svensk adelsdam som genom gifte blev lantgrevinna.
Gruva vid sjön Yngen i Persbergs odalfält, Filipstad.
Margareta Huitfeldt var en högadlig godsägare som donerade sin förmögenhet till utbildning för unga gossar i Göteborg. Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg har sitt namn efter henne.
Ebba Gustavsdotter (Stenbock) var friherrinna och spelade en viktig politisk roll vid sekelskiftet 1600.
Maria Sofia De la Gardie var en högadelsdam som drev gods och företag.
Agneta Horn är främst känd för sin självbiografi, ofta kallad *Agneta Horns leverne*, vilken sannolikt är den första svenska självbiografin. Verket skrevs troligen år 1657. Agneta Horn saknade föregångare och det skulle dröja länge innan hon fick efterföljare.
Karin Olsdotter, också känd som Katarina Olofsdotter, var Vadstena klosters sista abbedissa före dess upplösning 1596.
Märta Berendes var friherrinna, hovdam och självbiografisk författare vid 1600-talets slut.
Beata Rosenhane var den första svenska kvinna som fick en modern utbildning i linje med den franska preciositetens normer.
Anna Agriconia var hovdam och brevskrivare. Hon bevittnade och skrev om Atens belägring och Parthenons förstörelse, och hon adlades till namnet Åkerhielm 1691.
Anna Skytte var en svensk adelsdam som i äldre svensk historieskrivning har framställts som en av historiens få kända kvinnliga sjörövare. Senare forskning har dock avfärdat dessa historier som en myt.
Sara Herwegh var anmoder till den kända Göteborgssläkten Sahlgren och bedrev som änka en omfattande handelsrörelse i Göteborg i början av 1700-talet.
Ebba Maria De la Gardie var poet, hovdam och tillhörde sin tids bildningselit.
Sophia Elisabet Brenner brukar omtalas som Sveriges första betydande kvinnliga författare. Man har också kallat henne för ”vår svenska Sapfo”. Hon var en av sin tids ledande tillfällesdiktare och känd som vitter kvinna långt utanför Sveriges gränser.
Catharina Bröms var en betydande bruksägare i Gästrikland i början av 1700-talet, med bas i Ockelbo, men med intressen även i Hälsingland och Dalarna. Hon drev verksamheten som änka under 27 år.
Elisabeth Bröms var en driftig bruksägare i Gästrikland i början av 1700-talet. I slutet av 1600-talet införskaffade hon två större bruksegendomar som utgjorde grund i hennes verksamhet som brukspatron.
Johanna Eleonora De la Gardie var poet och hovdam. Hon tillhörde sin tids bildningselit.
Catharina von Berchner var godsägare och brukspatron som under 1700-talet ägde och drev Häfla bruk i norra Östergötland.
Margaretha von Ascheberg var godsägare vid sekelskiftet 1700. I sin makes ställe satte hon upp ett regemente och förvaltade vidsträckta egendomar.
Målaren, tecknaren och grafikern Anna Maria Thelott var som självförsörjande och självmedveten artist representativ för den tidigmoderna perioden vad gällde utbildning,
Magdalena Rahm var en adelsdam och salongsvärdinna som tog aktiv del i frihetstidens politik.
Lyche Sophia Friis var en dansk-svensk diktare, känd som en av sin tids ”lärda fruntimmer” och för sin förmåga att skriva poesi på ett stort antal språk.
Share to