DigitaltMuseum
EN
EN
Bokmål
Nynorsk
Svenska
English
Log in
Your page
Your image order
0
Search
Advanced search
Content types
Museums
Collections
Map
Virtual experiences
Articles
Names
Folders
Exhibitions
Timeline
Today
7 days
30 days
Explore virtual experiences
Schools and Kindergartens
Menu
0
Close
All time
17th century
19th century
18th century
69 results in 18th century
Overview
View details
1700s
1700s
27 results
Slaget vid Fraustadt (1706)
Slaget vid Fraustadt utkämpades den 3 februari 1706 mellan Sverige under ledning av general Carl Gustaf Rehnskiöld och en numerärt överlägsen sachsisk-rysk-polsk-litauisk här. Slaget slutade med svensk seger och räknas som en av de största svenska segrarna under stora nordiska kriget 1700–1721. Följderna av den svenska segern blev att August II:s krig mot Sverige avslutades genom freden i Altranstädt, varvid Sachsen slöt fred med Sverige och August II avsade sig rätten till den polska kronan. Den svenskvänlige Stanisław Leszczyński erkändes därmed som polsk regent.
Landstigningen vid Humlebaek (1700)
Landstigning av svenska trupper i den danska orten Humlebaek.
Slaget vid Saladen (1703)
Slaget vid Saladen utspelade sig den 19 mars 1703 mellan Sverige och Ryssland, allierade med polsk-litauiska trupper. De svenska trupperna kommenderades av Adam Ludwig Lewenhaupt och Johan Adolf Clodt von Jürgensburg. Slaget slutade med svensk seger, trots att de svenska styrkorna var betydligt numerärt underlägsna de ryska.
Slaget vid Kalisch (1706)
Slaget vid Kalisch i Polen utkämpades den 19 oktober 1706 mellan Sverige och Ryssland och var en del av det Stora nordiska kriget. De svenska styrkorna var allierade med Polen-Litauen och anfördes av Arvid Axel Mardefelt. De ryska trupperna var allierade med en sachsisk-polsk-rysk här och stod som segrare i slaget.
Erövringen av Dünamünde (1701)
Dünamünde även Neumunde, Neumünde och Nymünde var en fästning och hamnplats i Lettland vid Dünas utlopp i Rigabukten. Efter att genom åren ha erövrats av olika länder intogs Dünamünde 1700 av sachsarna, men återerövrades den 11 december 1701 av svenskarna, togs 10 augusti 1710 av ryssarna och förblev, genom freden i Nystad (1721), under ryskt styre fram till Lettlands självständighet.
Belägringen av Thorn (1703)
Striden vid Orford Ness (1704)
Strid mellan linjeskeppet Öland och engelska flottan i engelska kanalen. Striden resulterade i en engelsk seger. Den svenska befälhavaren var Gustaf von Psilander.
Slaget vid Narva (1700)
Slaget vid Narva var ett av de första slagen under det Stora nordiska kriget som utkämpades mellan den svenska armén under ledning av den då blott 18-årige Karl XII och den mer än trefaldigt överlägsna ryska armén, under Charles Eugène de Croys befäl. Slaget betraktas som en av den svenska militärhistoriens största segrar, då den svenska armén lyckades krossa alla ryska belägringsstyrkor som hotade Narva och Ingermanland. Omkring 12 000 ryssar och knappt 1000 svenskar stupade under slaget.
1710s
1710s
9 results
Sjöslaget vid Köge Bukt 1710 (1710)
Sjöslag mellan de svenska och danska flottorna vid Köge bukt, söder om Köpenhamn. Slaget slutade oavgjort. Svenskarna förhindrade en framtida dansk landstigning. Den svenska befälhavaren var Hans Wachtmeister.
Slaget vid Stäket (1719)
Slaget vid Stäket i Stockholms skärgård var ett slag mellan Sverige och Ryssland. Striden var en del av det Stora nordiska kriget och ett led i rysshärjningarna längs den svenska östersjökusten. De svenska styrkorna leddes av Baltzar von Dahlheim, Rutger Fuchs och Henrik Johan von Essen. Ryssarna ville tvinga den svenska regeringen till fredsförhandlingar, vilket till sist lyckades. I augusti 1719 hotade de ryska galärerna att nå Stockholm via Baggensstäket, vilket ledde till ett slag till lands och sjöss. Utgången av slaget var oklar. Båda sidor utropade sig som segrare. Ryssarna avbröt efter slaget sina försök att närma sig staden.
Slaget vid Gadebusch (1712)
Slaget vid Gadebusch utkämpades den 9 december 1712 mellan Sverige å ena sidan och Danmark och Sachsen å den andra. Den svenska hären, med Magnus Stenbock i täten, segrade. Segern vid Gadebusch blev den sista stora segern för det svenska stormaktsväldet, men saknade emellertid strategisk betydelse.
Slaget vid Storkyro (1714)
Slaget vid Storkyro i Finland ägde rum den 19 februari 1714 och var ett slag mellan svenska och ryska trupper. Slaget var en del av det stora nordiska kriget. Svensk befälhavare var Carl Gustaf Armfeldt. Under 1713 års kampanj i Finland hade den ryska armén intagit större delen av landet, varvid man hade fått fäste vid Bottniska viken och började hota med eventuella landsättningar av trupper i det egentliga Sverige. Slaget slutade med rysk seger vilket ledde till att ryssarna fick kontrollen över huvuddelen av Finland.
Stora nordiska kriget (1700 - 1721)
Stora nordiska kriget bröt ut år 1700 när alliansen Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland förklarade det svenska stormaktsväldet krig. Kriget pågick i norra, mellersta och östra Europa. Kriget slutade med svensk förlust och Ryssland övertog Sveriges ställning som stormakt i norra Europa.
Sjöslaget vid Dynekilen (1716)
Sjöslag mellan en svensk transportflotta och danska flottorna i fjorden Dynekilen. Slaget resulterade i en dansk seger. Den svenska befälhavaren var Olof Strömstierna.
Slaget vid Helsingborg (1710)
Slaget vid Helsingborg utspelade sig den 28 februari 1710 mellan Danmark, under ledning av generallöjtnant Jørgen Rantzau, och Sverige under ledning av generalguvernören i Skåne, Magnus Stenbock. Danmark försökte utnyttja det svenska nederlaget vid Poltava år 1709 genom att på hösten samma år landstiga med en invasionsarmé vid Råå. Den svenska armén var kraftigt reducerad efter slaget vid Poltava och den danska armén ryckte allt längre in i Skåne, med målet att inta flottbasen i Karlskrona. När Stenbock slutligen kunde tåga in i Skåne drog sig de danska trupperna tillbaka till Helsingborg, där det avgörande slaget sedan stod. Slaget slutade i svensk seger och efterföljdes av en dansk reträtt från Skåne. Detta blev därmed Danmarks sista större kraftsamling att återta Skånelandskapen.
Sjöslaget vid Hangö (1714)
Sjöslag mellan de svenska och ryska flottorna vid hangö, finska viken. Slaget resulterade i en rysk seger. Den svenska befälhavaren var Gustaf Wattrang.
1720s
Sjöslaget vid Flisö (1720)
Sjöslag mellan den svenska och ryska flottan vid ön Flisö, Ålands skärgård. Slaget resulterade i en rysk seger. Dock förstördes 43 av 61 ryska galärer och framtida ryska aktioner kunde således hejdas. Den svenska befälhavaren var Karl Siöblad.
Stora nordiska kriget (1700 - 1721)
Stora nordiska kriget bröt ut år 1700 när alliansen Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland förklarade det svenska stormaktsväldet krig. Kriget pågick i norra, mellersta och östra Europa. Kriget slutade med svensk förlust och Ryssland övertog Sveriges ställning som stormakt i norra Europa.
1740s
1740s
3 results
Slaget vid Villmanstrand (1741)
Slaget vid Villmanstrand den 23 augusti 1741 var en strid mellan Sverige och Ryssland under Hattarnas ryska krig. Hälften av de svenska trupperna stupade under slaget som slutade med rysk seger.
Sjöslaget vid Korpoström (1743)
Sjöslag mellan den svenska och ryska flottan vid Korpoström, Åbolands skärgård. Slaget resulterade i en rysk seger. Den svenska befälhavaren var Abraham Falkengren.
Hattarnas ryska krig (1741 - 1743)
Sverige i krig med Ryssland. De svenska krigsmålen var att återta de i freden i Nystad år 1721 förlorade områdena.
1750s
1750s
3 results
Slaget vid Fehrbellin (1758)
Slaget vid Fehrbellin den 28 september 1758 mellan svenska och preussiska styrkor var ett slag under det pommerska kriget. Slaget slutade med svensk seger.
Pommerska kriget (1757 - 1762)
Pommerska kriget var ett krig som utkämpades mellan Sverige och Preussen 1757–1762. Det var en del av det större sjuårskriget 1756–1763, som fördes mellan stormakterna Preussen och Storbritannien-Hannover å ena sidan och Österrike, Frankrike och Ryssland å andra sidan. Sveriges avsikt med kriget mot Pommern var att återta de delar av Pommern som förlorats till Brandenburg/Preussen i frederna i Stockholm 1720 och i S:t Germain 1679. Kriget avslutades för Sveriges del utan varken vinst eller förlust vad gäller territorium.
Sjöslaget vid Frisches Haff (1759)
Sjöslag mellan de svenska och preussiska flottorna vid Stettiner Haff. Slaget resulterade i en svensk seger. Befälhavare var Carl Rutensparre.
1760s
1760s
5 results
Slaget vid Tarnow (1768)
Slaget vid Tarnow den 26 september 1768 var ett slag mellan Sverige och Preussen under det pommerska kriget. Slaget slutade med preussisk seger.
Rysk-Turkiska kriget (1768 - 1774)
Rysk-turkiska kriget utkämpades mellan Kejsardömet Ryssland och Osmanska riket. Kriget avslutades genom fredsavtalet i Küçük Kaynarca den 21 juli 1774 och ledde till att det ryska väldet utvidgades söderut och österut i norra Kaukasus och de södra delarna av nuvarande Ukraina.
Pommerska kriget (1757 - 1762)
Pommerska kriget var ett krig som utkämpades mellan Sverige och Preussen 1757–1762. Det var en del av det större sjuårskriget 1756–1763, som fördes mellan stormakterna Preussen och Storbritannien-Hannover å ena sidan och Österrike, Frankrike och Ryssland å andra sidan. Sveriges avsikt med kriget mot Pommern var att återta de delar av Pommern som förlorats till Brandenburg/Preussen i frederna i Stockholm 1720 och i S:t Germain 1679. Kriget avslutades för Sveriges del utan varken vinst eller förlust vad gäller territorium.
Slaget vid Neukalden (1762)
Slaget vid Neukalden 2 januari 1762 var ett fältslag mellan svenska och preussiska styrkor under det pommerska kriget som var en del av sjuårskriget. De svenska styrkorna besegrade de preussiska styrkorna och slaget blev det sista mellan svenska och preussiska trupper under kriget.
James Cook, första expeditionen (1768 - 1771)
Initiativet till första expeditionen togs av Royal Society. James Cook, som vid 40 års ålder fortfarande var en ganska okänd person, befordrades från ansvarsstyrman till löjtnant och blev fartygschef på barken HMB Endeavour.
1770s
1770s
4 results
James Cook, första expeditionen (1768 - 1771)
Initiativet till första expeditionen togs av Royal Society. James Cook, som vid 40 års ålder fortfarande var en ganska okänd person, befordrades från ansvarsstyrman till löjtnant och blev fartygschef på barken HMB Endeavour.
Rysk-Turkiska kriget (1768 - 1774)
Rysk-turkiska kriget utkämpades mellan Kejsardömet Ryssland och Osmanska riket. Kriget avslutades genom fredsavtalet i Küçük Kaynarca den 21 juli 1774 och ledde till att det ryska väldet utvidgades söderut och österut i norra Kaukasus och de södra delarna av nuvarande Ukraina.
James Cook, andra expeditionen (1772 - 1775)
Vid andra resan (1772-1775) var James Cook den förste som passerade södra polarcirkeln och fann Sydgeorgien och Sydsandwichöarna. Det var andra gången någon seglade österut världen runt.
James Cook, tredje expeditionen (1776 - 1779)
Innan Cook företog sin tredje expedition blev han befordrad från kommendörkapten till kommendör. I juli 1776 avseglade Cook med skeppen Resolution och Discovery.
1780s
1780s
12 results
Gustav III:s ryska krig (1788 - 1790)
Slaget vid Porrassalmi (1789)
Det andra slaget vid Porrassalmi utspelade sig den 18 juni och 19 juni 1789 mellan Sverige och Ryssland och var en del av Gustav III:s ryska krig. Slaget slutade med svensk seger.
Expedition till Senegal (1787 - 1788)
Slaget vid Parkumäki (1789)
Slaget vid Parkumäki den 21 juli 1789 var ett fältslag under Gustav III:s ryska krig mellan Sverige och Ryssland. Slaget slutade med svensk seger.
Slaget vid Uttismalm (1789)
Slaget vid Uttismalm den 28 juni 1789 var ett slag mellan Sverige och Rysskand under Gustav III:s ryska krig. Svensk befälhavare var kung Gustav III och slaget slutade med att Sverige besegrade Ryssland.
Slaget vid Kaipiais (1789)
Slaget vid Kaipiais den 15 juli 1789 var ett fältslag mellan Sverige och Ryssland under Gustav III:s ryska krig. Slaget slutade med svensk seger.
Teaterkriget (1788 - 1789)
Teaterkriget var ett kort krig mellan Danmark och Sverige 1788–1789. År 1788 inledde Gustav III krig mot Ryssland utan ständernas godkännande (Gustav III:s ryska krig). I en traktat från 1773 hade danskarna förbundit sig att ställa upp med danska styrkor i det fall ryssarna skulle bli angripna. Med hänvisning till traktaten krävde ryssarna nu att danskarna skulle hålla sitt löfte och Danmark förklarade därmed motvilligt Sverige krig. Det korta konflikten slutade med en svensk taktisk seger utan landvinningar.
Sjöslaget vid Hogland (1788)
Slag mellan svenska och ryska flottorna vid ön Hoglands norra sida. Slaget blev oavgjort. Befälhavare var hertig Karl av Södermanland.
1790s
1790s
10 results
Sjöslaget vid Svensksund (1790)
Utbrytningen från Viborgska viken (1790)
Svensk utbrytning från en rysk blockad i Viborgska viken, Finska viken. Utbrytningen resulterade i att Svenska flottan förlorade ett antal fartyg samtidigt som Skärgårdsflottan undgick total förstörelse. Utbrytningen var en taktiskt rysk seger och en strategisk svensk seger. Befälhavare för den svenska flottan var Gustav III.
Gustav III:s ryska krig (1788 - 1790)
Adam Afzelius resa till Sierra Leone (1792 - 1796)
Adam Afzelus avreste till Sierra Leone, dit han anlände tillsammans med August Nordenskiöld våren 1792. Hans uppgift var att utforska regionens naturtillgångar och anlägga försöksodlingar med tanke på en potentiell framtida export av jordbruksprodukter från kolonin. Samtidigt samlade han örter och frön som han skickade till Europa, till Banks i London och till linnéanen och vännen Carl Peter Thunberg (17431828) i Uppsala. Efter något år tvingades han återvända till England på grund av feber men återvände till Freetown 1794 och stannade två år.
Slaget vid Keltis baracker (1790)
Slaget vid Keltis baracker den 19 och den 20 maj 1790 var ett slag mellan Sverige och Ryssland under Gustav III:s ryska krig. Slaget slutade med svensk seger.
Slaget vid Korhois (1790)
Slaget vid Korhois den 6 maj 1790 var ett slag mellan Sverige och Ryssland under Gustav III:s ryska krig. Slaget slutade med rysk seger.
Slaget vid Savitaipale (1790)
Slaget vid Savitaipale den 4 juni 1790 var ett slag mellan Sverige och Ryssland under Gustav III:s ryska krig. Slaget slutade med rysk seger.
Sjöslaget vid Kronstadt (1790)
Sjöslag mellan de svenska och ryska flottorna vid Styrsudden i Finska viken. Slaget slutade oavgjort, dock resulterade striden i en rysk strategisk seger. Befälhavare för den svenska flottan var hertig Karl av Södermanland.
Share to
social--facebook
Created with Sketch.
or tell a friend by email
0
objects
Keep collecting in Untitled or
save and exit