Gruvor med järnmalm i Dannemora, Uppland.
Bruksort med anor från medeltiden. Innehades av kronan under 1500-talet.
Bruk vid Gavelhytteån i Sandvikens kommun. Orten Hammarby är känd sedan 1443, en hytta omtalas 1568 då även en hammare anlades. Bruket gick i konkurs 1879 och slogs samman med Hofors bruk. Verksamheten i Hammarby lades ned 1885.
Bruk vid Skeboån i Uppland.
Masugnar, anrikningsverk, gjuteri och mekanisk verkstad samt elektrostålverk i Lindesbergs kommun.
Bruk i Grängshammar, Säters kommun.
Stripa gruva har varit i bruk sedan 1400-talet, med ett uppehåll mellan 1643-1771 på grund av bristande resurser. Stora Stripa gruvlag bildades 1783, varefter bolaget kom att ombildas ett antal gånger innan gruvan togs ur drift 1977. Mellan 1977-1991 fungerade Stripa gruva som forskningsgruva. Svensk Kärnbränslehantering undersökte då förutsättningar och möjligheter gällande slutförvaring av kärnkraftsavfall.
Järnmalmsbrytningen i Stråssa började på 1400-talet. Gruvan drevs under en lång tid av bergsmän, fram till dess att Stråssa Grufvebolag bildades 1874. Detta ombildades 1906 till aktiebolag. Redan följande år köptes gruvfältet av Metallurgiska AB. Efter ett antal turbulenta år och flera olika ägare, lades driften ned 1923, bland annat på grund av en sjunkande konjunktur. Vid 1950-talets mitt stod Grängeskoncernen som ägare och återigen påbörjades verksamheten vid Stråssa gruva med nya stora investeringar. Järnmalmen visade sig dock vara lågvärdig och man kunde inte konkurrera med andra bolag. Stråssa gruva samt bolagets andra gruvor överfördes 1978 till statligt ägda SSAB. På grund av dess dåliga lönsamhet, inleddes 1981 nedläggningen av gruvan som togs helt ur drift 1983. Under en period från och med 1984 fungerade Stråssa som besöksgruva och var Bergslagens djupaste. Även denna verksamhet lades dock ned, länspumparna stängdes och gruvan fylldes återigen med vatten.
Järnbruket vid Österby bruk grundades av Gustav Vasa. Malmen kom från Dannemora gruvor. Verksamheten skulle från början specialisera sig på produktion av krigsmateriel. Ägare av bruket har därefter bland andra varit Louis De Geer, Claes Grill samt Per Olof Tamm. Den senare stod som ensam ägare av bruket från och med 1821. I nästan hundra år kom bruket sedan att ägas av släkten Tamm, fram till 1916. Verksamheten vid bruket lades ned 1983. Dannemora gruvor ägdes under 2000-talet av Dannemora Mineral AB. Efter att brytningen i gruvan legat nere under en tid, återinvigdes den 2012. Företaget gick i konkurs 2015 på grund av nedåtgående priser på malm.
Gruvfält i Åtvidaberg med gruvorna Mormorsgruvan, Bersbogruvan, Bondgruvan, Eriksgruvan, Haggruvan, Glasgruvan, Garpgruvan samt Göthults-, Kroktorps-, Arvid Larssons-, Vestantorps-, Engfalls- och Malmviks-gruvorna.
Bruk med hyttor vid Mogruvälven, Nora
Teglverket var Skandinavias eldste teglverk med røtter tilbake til Olav Kyrres tid. Opprinnelig ble alle teglvarer fremstilt ved håndforming, og i de eldste tider var dette slavearbeid. I 1860-70-årene ble det benyttet straffanger til arbeidet, og først i slutten av 1870-årene begynte man med maskiner til forming av murstein.
Skeppsvarv
Bruket i Bjurfors, Norberg nämns första gången 1413, då under namnet Håkansbenning. Hyttan avvecklades på 1650-talet och ersattes av ett mässingsbruk.
Hytta och hammare för järnframställning belägen mellan sjöarna Sörälgen och Torrvarpen. Namnet känt sedan 1540.
Verksamhet med såg, mjölkvarn och smedja från 1400-talet vid Forsviksån i Västergötland. Idag industriarv.
Share to