DigitaltMuseum
EN
EN
Bokmål
Nynorsk
Svenska
English
Log in
Your page
Your image order
0
Search
Advanced search
Content types
Museums
Collections
Map
Virtual experiences
Articles
Names
Folders
Exhibitions
Timeline
Today
7 days
30 days
Explore virtual experiences
Schools and Kindergartens
Menu
0
Close
All time
17th century
19th century
18th century
69 results in 18th century
Overview
View details
1700s
1700s
27 results
Övergången av Düna (1701)
Övergången vid Düna den 9 juli 1701 var ett fältslag under det stora nordiska kriget som stod vid floden Düna nära Riga. Slaget utkämpades mellan den svenska armén under ledning av kung Karl XII och en polsk-sachsiska armé under ledning av kung August II och Adam Heinrich von Steinaus. Slaget slutade med svensk seger.
Slaget vid Errastfer (1701)
Slaget vid Errastfer var ett fältslag mellan svenska och ryska trupper som utspelades 30 december 1701 nära Errastfer i östra svenska Livland (dagens Erastvere i Estland), under stora nordiska kriget. Den svenska styrkan leddes av Wolmar Anton von Schlippenbach. Slaget slutade med rysk seger och var den första betydande ryska segern i stora nordiska kriget.
Slaget vid Fraustadt (1706)
Slaget vid Fraustadt utkämpades den 3 februari 1706 mellan Sverige under ledning av general Carl Gustaf Rehnskiöld och en numerärt överlägsen sachsisk-rysk-polsk-litauisk här. Slaget slutade med svensk seger och räknas som en av de största svenska segrarna under stora nordiska kriget 1700–1721. Följderna av den svenska segern blev att August II:s krig mot Sverige avslutades genom freden i Altranstädt, varvid Sachsen slöt fred med Sverige och August II avsade sig rätten till den polska kronan. Den svenskvänlige Stanisław Leszczyński erkändes därmed som polsk regent.
Slaget vid Hummelshof (1702)
Slaget vid Hummelshof den 19 juli 1702 i Hummelshof var ett slag mellan Sverige och Ryssland under det stora nordiska kriget. Slaget slutade med rysk seger.
Slaget vid Kalisch (1706)
Slaget vid Kalisch i Polen utkämpades den 19 oktober 1706 mellan Sverige och Ryssland och var en del av det Stora nordiska kriget. De svenska styrkorna var allierade med Polen-Litauen och anfördes av Arvid Axel Mardefelt. De ryska trupperna var allierade med en sachsisk-polsk-rysk här och stod som segrare i slaget.
Slaget vid Kliszow (1702)
Slaget vid Kliszów utkämpades den 9 juli 1702 mellan å ena sidan en svensk armé under kung Karl XII och å andra en polsk-sachsisk här under kung August (II) den starke. Slaget slutade med svensk seger, trots att den svenska armén var numerärt underlägsen fiendearmén.
Slaget vid Lesna (1708)
Slaget vid Lesna eller Lesnaja var ett slag under stora nordiska kriget och stod den 28 september 1708 mellan en svensk här under ledning av Adam Ludwig Lewenhaupt och en rysk här under ledning av Peter den store av Ryssland. Slaget slutade med rysk seger.
Slaget vid Poltava (1709)
Slaget vid Poltava den 28 juni 1709 var ett slag mellan Sverige, under ledning av Karl XII, och Ryssland, under ledning av Peter den store under Stora nordiska kriget. Den ryska armén var numerärt överlägsen den svenska och slaget slutade med ett förkrossande svenskt nederlag. Den svenska armén kapitulerade och Karl XII med följe flydde till det Osmanska riket. Slaget vid Poltava blev början till slutet för det svenska stormaktsväldet.
1710s
1710s
9 results
Slaget vid Gadebusch (1712)
Slaget vid Gadebusch utkämpades den 9 december 1712 mellan Sverige å ena sidan och Danmark och Sachsen å den andra. Den svenska hären, med Magnus Stenbock i täten, segrade. Segern vid Gadebusch blev den sista stora segern för det svenska stormaktsväldet, men saknade emellertid strategisk betydelse.
Slaget vid Helsingborg (1710)
Slaget vid Helsingborg utspelade sig den 28 februari 1710 mellan Danmark, under ledning av generallöjtnant Jørgen Rantzau, och Sverige under ledning av generalguvernören i Skåne, Magnus Stenbock. Danmark försökte utnyttja det svenska nederlaget vid Poltava år 1709 genom att på hösten samma år landstiga med en invasionsarmé vid Råå. Den svenska armén var kraftigt reducerad efter slaget vid Poltava och den danska armén ryckte allt längre in i Skåne, med målet att inta flottbasen i Karlskrona. När Stenbock slutligen kunde tåga in i Skåne drog sig de danska trupperna tillbaka till Helsingborg, där det avgörande slaget sedan stod. Slaget slutade i svensk seger och efterföljdes av en dansk reträtt från Skåne. Detta blev därmed Danmarks sista större kraftsamling att återta Skånelandskapen.
Slaget vid Pälkäne (1713)
Slaget vid Pälkäne var ett fältslag under stora nordiska kriget och utspelades den 6 oktober 1713 mellan svenska och ryska trupper. De svenska trupperna kommenderades av Carl Gustaf Armfeldt. Slaget slutade med rysk seger.
Slaget vid Storkyro (1714)
Slaget vid Storkyro i Finland ägde rum den 19 februari 1714 och var ett slag mellan svenska och ryska trupper. Slaget var en del av det stora nordiska kriget. Svensk befälhavare var Carl Gustaf Armfeldt. Under 1713 års kampanj i Finland hade den ryska armén intagit större delen av landet, varvid man hade fått fäste vid Bottniska viken och började hota med eventuella landsättningar av trupper i det egentliga Sverige. Slaget slutade med rysk seger vilket ledde till att ryssarna fick kontrollen över huvuddelen av Finland.
Slaget vid Stäket (1719)
Slaget vid Stäket i Stockholms skärgård var ett slag mellan Sverige och Ryssland. Striden var en del av det Stora nordiska kriget och ett led i rysshärjningarna längs den svenska östersjökusten. De svenska styrkorna leddes av Baltzar von Dahlheim, Rutger Fuchs och Henrik Johan von Essen. Ryssarna ville tvinga den svenska regeringen till fredsförhandlingar, vilket till sist lyckades. I augusti 1719 hotade de ryska galärerna att nå Stockholm via Baggensstäket, vilket ledde till ett slag till lands och sjöss. Utgången av slaget var oklar. Båda sidor utropade sig som segrare. Ryssarna avbröt efter slaget sina försök att närma sig staden.
Stora nordiska kriget (1700 - 1721)
Stora nordiska kriget bröt ut år 1700 när alliansen Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland förklarade det svenska stormaktsväldet krig. Kriget pågick i norra, mellersta och östra Europa. Kriget slutade med svensk förlust och Ryssland övertog Sveriges ställning som stormakt i norra Europa.
Sjöslaget vid Dynekilen (1716)
Sjöslag mellan en svensk transportflotta och danska flottorna i fjorden Dynekilen. Slaget resulterade i en dansk seger. Den svenska befälhavaren var Olof Strömstierna.
Sjöslaget vid Hangö (1714)
Sjöslag mellan de svenska och ryska flottorna vid hangö, finska viken. Slaget resulterade i en rysk seger. Den svenska befälhavaren var Gustaf Wattrang.
1720s
Stora nordiska kriget (1700 - 1721)
Stora nordiska kriget bröt ut år 1700 när alliansen Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland förklarade det svenska stormaktsväldet krig. Kriget pågick i norra, mellersta och östra Europa. Kriget slutade med svensk förlust och Ryssland övertog Sveriges ställning som stormakt i norra Europa.
Sjöslaget vid Flisö (1720)
Sjöslag mellan den svenska och ryska flottan vid ön Flisö, Ålands skärgård. Slaget resulterade i en rysk seger. Dock förstördes 43 av 61 ryska galärer och framtida ryska aktioner kunde således hejdas. Den svenska befälhavaren var Karl Siöblad.
1740s
1740s
3 results
Hattarnas ryska krig (1741 - 1743)
Sverige i krig med Ryssland. De svenska krigsmålen var att återta de i freden i Nystad år 1721 förlorade områdena.
Slaget vid Villmanstrand (1741)
Slaget vid Villmanstrand den 23 augusti 1741 var en strid mellan Sverige och Ryssland under Hattarnas ryska krig. Hälften av de svenska trupperna stupade under slaget som slutade med rysk seger.
Sjöslaget vid Korpoström (1743)
Sjöslag mellan den svenska och ryska flottan vid Korpoström, Åbolands skärgård. Slaget resulterade i en rysk seger. Den svenska befälhavaren var Abraham Falkengren.
1750s
1750s
3 results
Slaget vid Fehrbellin (1758)
Slaget vid Fehrbellin den 28 september 1758 mellan svenska och preussiska styrkor var ett slag under det pommerska kriget. Slaget slutade med svensk seger.
Sjöslaget vid Frisches Haff (1759)
Sjöslag mellan de svenska och preussiska flottorna vid Stettiner Haff. Slaget resulterade i en svensk seger. Befälhavare var Carl Rutensparre.
Pommerska kriget (1757 - 1762)
Pommerska kriget var ett krig som utkämpades mellan Sverige och Preussen 1757–1762. Det var en del av det större sjuårskriget 1756–1763, som fördes mellan stormakterna Preussen och Storbritannien-Hannover å ena sidan och Österrike, Frankrike och Ryssland å andra sidan. Sveriges avsikt med kriget mot Pommern var att återta de delar av Pommern som förlorats till Brandenburg/Preussen i frederna i Stockholm 1720 och i S:t Germain 1679. Kriget avslutades för Sveriges del utan varken vinst eller förlust vad gäller territorium.
1760s
1760s
5 results
James Cook, första expeditionen (1768 - 1771)
Initiativet till första expeditionen togs av Royal Society. James Cook, som vid 40 års ålder fortfarande var en ganska okänd person, befordrades från ansvarsstyrman till löjtnant och blev fartygschef på barken HMB Endeavour.
Pommerska kriget (1757 - 1762)
Pommerska kriget var ett krig som utkämpades mellan Sverige och Preussen 1757–1762. Det var en del av det större sjuårskriget 1756–1763, som fördes mellan stormakterna Preussen och Storbritannien-Hannover å ena sidan och Österrike, Frankrike och Ryssland å andra sidan. Sveriges avsikt med kriget mot Pommern var att återta de delar av Pommern som förlorats till Brandenburg/Preussen i frederna i Stockholm 1720 och i S:t Germain 1679. Kriget avslutades för Sveriges del utan varken vinst eller förlust vad gäller territorium.
Rysk-Turkiska kriget (1768 - 1774)
Rysk-turkiska kriget utkämpades mellan Kejsardömet Ryssland och Osmanska riket. Kriget avslutades genom fredsavtalet i Küçük Kaynarca den 21 juli 1774 och ledde till att det ryska väldet utvidgades söderut och österut i norra Kaukasus och de södra delarna av nuvarande Ukraina.
Slaget vid Neukalden (1762)
Slaget vid Neukalden 2 januari 1762 var ett fältslag mellan svenska och preussiska styrkor under det pommerska kriget som var en del av sjuårskriget. De svenska styrkorna besegrade de preussiska styrkorna och slaget blev det sista mellan svenska och preussiska trupper under kriget.
Slaget vid Tarnow (1768)
Slaget vid Tarnow den 26 september 1768 var ett slag mellan Sverige och Preussen under det pommerska kriget. Slaget slutade med preussisk seger.
1770s
1770s
4 results
James Cook, andra expeditionen (1772 - 1775)
Vid andra resan (1772-1775) var James Cook den förste som passerade södra polarcirkeln och fann Sydgeorgien och Sydsandwichöarna. Det var andra gången någon seglade österut världen runt.
James Cook, första expeditionen (1768 - 1771)
Initiativet till första expeditionen togs av Royal Society. James Cook, som vid 40 års ålder fortfarande var en ganska okänd person, befordrades från ansvarsstyrman till löjtnant och blev fartygschef på barken HMB Endeavour.
James Cook, tredje expeditionen (1776 - 1779)
Innan Cook företog sin tredje expedition blev han befordrad från kommendörkapten till kommendör. I juli 1776 avseglade Cook med skeppen Resolution och Discovery.
Rysk-Turkiska kriget (1768 - 1774)
Rysk-turkiska kriget utkämpades mellan Kejsardömet Ryssland och Osmanska riket. Kriget avslutades genom fredsavtalet i Küçük Kaynarca den 21 juli 1774 och ledde till att det ryska väldet utvidgades söderut och österut i norra Kaukasus och de södra delarna av nuvarande Ukraina.
1780s
1780s
12 results
Gustav III:s ryska krig (1788 - 1790)
Expedition till Senegal (1787 - 1788)
Slaget vid Porrassalmi (1789)
Det andra slaget vid Porrassalmi utspelade sig den 18 juni och 19 juni 1789 mellan Sverige och Ryssland och var en del av Gustav III:s ryska krig. Slaget slutade med svensk seger.
Resa till Ostindien (1782 - 1786)
1782-1786 gjorde Clas Fredrik Hornstedt en resa till Ostindien.
Sjöslaget vid Hogland (1788)
Slag mellan svenska och ryska flottorna vid ön Hoglands norra sida. Slaget blev oavgjort. Befälhavare var hertig Karl av Södermanland.
Sjöslaget vid Ölands södra udde 1789 (1789)
Slag mellan de svenska och ryska flottorna ett tiotal mil sydöst om Ölands södra udde. Slaget blev oavgjort. Befälhavare var hertig Karl av Södermanland.
Slaget vid Kaipiais (1789)
Slaget vid Kaipiais den 15 juli 1789 var ett fältslag mellan Sverige och Ryssland under Gustav III:s ryska krig. Slaget slutade med svensk seger.
Slaget vid Kvistrum (1788)
Slaget vid Kvistrum den 29 september 1788 var ett slag mellan Sverige och Danmark under det så kallade Teaterkriget. Slaget slutade med dansk seger.
1790s
1790s
10 results
Sjöslaget vid Svensksund (1790)
Slaget vid Keltis baracker (1790)
Slaget vid Keltis baracker den 19 och den 20 maj 1790 var ett slag mellan Sverige och Ryssland under Gustav III:s ryska krig. Slaget slutade med svensk seger.
Slaget vid Korhois (1790)
Slaget vid Korhois den 6 maj 1790 var ett slag mellan Sverige och Ryssland under Gustav III:s ryska krig. Slaget slutade med rysk seger.
Slaget vid Savitaipale (1790)
Slaget vid Savitaipale den 4 juni 1790 var ett slag mellan Sverige och Ryssland under Gustav III:s ryska krig. Slaget slutade med rysk seger.
Slaget vid Valkeala (1790)
Slaget vid Valkeala den 29 april 1790 var ett slag mellan Sverige och Ryssland under Gustav III:s ryska krig. Slaget slutade med svensk seger.
Sjöslaget vid Kronstadt (1790)
Sjöslag mellan de svenska och ryska flottorna vid Styrsudden i Finska viken. Slaget slutade oavgjort, dock resulterade striden i en rysk strategisk seger. Befälhavare för den svenska flottan var hertig Karl av Södermanland.
Sjöslaget vid Reval (1790)
Slag mellan de svenska och ryska flottorna vid staden Reval (numera Tallinn, Estland). Striden resulterade i en rysk seger. Befälhavare var hertig Karl av Södermanland.
Gustav III:s ryska krig (1788 - 1790)
Share to
social--facebook
Created with Sketch.
or tell a friend by email
0
objects
Keep collecting in Untitled or
save and exit