DigitaltMuseum
EN
EN
Bokmål
Nynorsk
Svenska
English
Log in
Your page
Your image order
0
Search
Advanced search
Content types
Museums
Collections
Map
Virtual experiences
Articles
Names
Folders
Exhibitions
Timeline
Today
7 days
30 days
Explore virtual experiences
Schools and Kindergartens
Menu
0
Close
All time
359 results
Overview
View details
16th century
16th century
9 results
Sjöslaget vid Öland 1564 (1564)
Sjöslag mellan den svenska flottan och en koalition av den danska flottan och den lybska flottan. Slaget resulterade i en dansk-lybsk seger. Den svenska befälhavaren var Jakob Bagge.
Erövringen av Narva (1581)
Svensk belägring av den ryska staden Narva. Flottan fungerade som understöd vid operationen. Belägringen resulterade i en svensk seger. Den svenska befälhavaren var Claes Fleming.
Anfallet på Nöteborg (1555)
Svensk belägring av den ryska fästningen Nöteborg vid floden Nevas mynning från Ladoga. Belägringen resulterade i en rysk seger. Den svenska befälhavaren var Jakob Bagge.
Grevefejden (1534 - 1536)
Sverige i krig med Lybeck och det danska parti som vill återinsätta Christian II på tronen. Det svenska krigsmålet var att hindra Christian II från att åter bestiga tronen i Danmark och att hejda Lybecks planer på en omstörtning i Norden.
Stora ryska kriget (1554 - 1557)
Sverige i krig med Ryssland. De svenska krigsmålet är inte kända då det inte är säkert vem som startade kriget. Kriget resulterade i en rysk seger. Den svenska befälhavaren var Gustav Vasa.
Sjöslaget vid Bornholm 1565 (1565)
Sjöslag mellan den svenska flottan och en koalition av den danska flottan och den lybska flottan. Slaget resulterade i en svensk seger. Den svenska befälhavaren var Klas Horn.
Sjöslaget vid Bornholm 1535 (1535)
Sjöslag mellan en Svensk-dansk-preussisk flotta och den lybska flottan utanför ön Bornholm. Slaget resulterade i en svensk-dansk-preussisk seger. Den svenska befälhavaren var Måns Svensson Some.
Nordiska sjuårskriget (1563 - 1570)
Sverige i krig med Danmark och Lybeck. I grunden handlade kriget om att avvärja de danska angriparna och att bevara Sverige som en självständig nation.
17th century
17th century
53 results
Slaget vid Lützen (1632)
Slaget vid Lützen den 6 november 1632 var ett av de största fältslagen under trettioåriga kriget. Striden stod nära byn Lützen, sydväst om Leipzig, i Sachsen mellan en svensk-protestantisk armé under befäl av Sveriges kung Gustav II Adolf och en katolsk-kejserlig armé under befäl av fältmarskalk Albrecht von Wallenstein. Slaget brukar betraktas som oavgjort men var strategiskt och taktiskt sett en seger för de protestantiska styrkorna. Under slaget stupade den svenske kungen Gustav II Adolf.
Slaget på Danzigs redd (1627)
Sjöslag mellan de svenska och polska flottorna som efterföljd av den svenska blockaden av hamnstaden Danzig. Slaget resulterade i en polsk seger. Den svenska befälhavaren var Nils Stiernsköld.
Slaget vid Lund (1676)
Slaget vid Lund den 4 december 1676 var ett fältslag under skånska kriget. Striden stod mellan den invaderande danska armén under ledning av Kristian V och den svenska armén under ledning av Karl XI. Slaget är ett av de blodigaste slag som stått på nordisk mark. Förlusterna var cirka 70 procent på båda sidorna, 9 000 danska soldater och 5 000 svenska. Slaget slutade med svensk seger och bidrog till att svenskarna fick ett fotfäste i Skåne.
Slaget vid Breitenfeld (1631)
Slaget vid Prag (1648)
Slaget vid Prag ägde rum 1648 och var den sista bataljen under trettioåriga kriget. Sveriges fältmarskalklöjtnant tågade in i staden och intog Pragborgen väster om Vltavafloden. Svenskarna försökte inta Gamla staden öster om floden, men hindrades vid Karlsbron. Efter en kort kamp intog svenskarna hela stadsdelen, där det kejserliga slottet samt en mängd adelspalats och kloster gav dem ett rikt byte. Under två dagar genomfördes plundring vilken resulterade i en betydande skatt.
Slaget vid Fehrbellin (1675)
Slaget vid Fehrbellin den 18 juni 1675 var ett slag mellan Sverige och kurfurstendömet Brandenburg. Slaget slutade med brandenburgsk seger och de politiska konsekvenserna blev stora. Brandenburg utnyttjade segern i den politiska propagandan och följden blev att furstbiskopen av Münster och de lüneburgska hertigarna förklarade Sverige krig. Senare följde även en dansk krigsförklaring och det skånska kriget.
Karl X Gustavs polska krig (1655 - 1660)
Karl X Gustavs polska krig var ett krig främst mellan Sverige och Polen-Litauen som varade 1655 – 1660 och slutade utan tydlig segrare. Sverige hade många framgångar i början av kriget och intog stora delar av Polen-Litauen. Allteftersom kriget pågick ökade motståndet mot svenskarna. Såväl Ryssland som Danmark förklarade Sverige krig och Karl X Gustav marscherade till Danmark. Även andra länder stödde Polen-Litauen. Vid krigets slut fick Sverige inga territoriella vinster i Polen-Litauen, men Polen-Litauen erkände Sveriges innehav av Estland, Ösel och Livland, samt avstod från alla anspråk på den svenska kronan.
Slaget vid Nördlingen (1634)
18th century
18th century
69 results
Sjöslaget vid Svensksund (1790)
James Cook, första expeditionen (1768 - 1771)
Initiativet till första expeditionen togs av Royal Society. James Cook, som vid 40 års ålder fortfarande var en ganska okänd person, befordrades från ansvarsstyrman till löjtnant och blev fartygschef på barken HMB Endeavour.
Sjöslaget vid Köge Bukt 1710 (1710)
Sjöslag mellan de svenska och danska flottorna vid Köge bukt, söder om Köpenhamn. Slaget slutade oavgjort. Svenskarna förhindrade en framtida dansk landstigning. Den svenska befälhavaren var Hans Wachtmeister.
Landstigningen vid Humlebaek (1700)
Landstigning av svenska trupper i den danska orten Humlebaek.
Slaget vid Fehrbellin (1758)
Slaget vid Fehrbellin den 28 september 1758 mellan svenska och preussiska styrkor var ett slag under det pommerska kriget. Slaget slutade med svensk seger.
Slaget vid Fraustadt (1706)
Slaget vid Fraustadt utkämpades den 3 februari 1706 mellan Sverige under ledning av general Carl Gustaf Rehnskiöld och en numerärt överlägsen sachsisk-rysk-polsk-litauisk här. Slaget slutade med svensk seger och räknas som en av de största svenska segrarna under stora nordiska kriget 1700–1721. Följderna av den svenska segern blev att August II:s krig mot Sverige avslutades genom freden i Altranstädt, varvid Sachsen slöt fred med Sverige och August II avsade sig rätten till den polska kronan. Den svenskvänlige Stanisław Leszczyński erkändes därmed som polsk regent.
Utbrytningen från Viborgska viken (1790)
Svensk utbrytning från en rysk blockad i Viborgska viken, Finska viken. Utbrytningen resulterade i att Svenska flottan förlorade ett antal fartyg samtidigt som Skärgårdsflottan undgick total förstörelse. Utbrytningen var en taktiskt rysk seger och en strategisk svensk seger. Befälhavare för den svenska flottan var Gustav III.
Belägringen av Thorn (1703)
19th century
19th century
84 results
Utfallet från Stralsund (1807)
Utfallet från Stralsund den 1 april 1807 var en del av Gustav IV Adolfs krig mot Napoleon. I början av 1807 inledde fransmännen en belägring av den svenska garnisonen i Stralsund. Eftersom fransmännen var inblandade i strider även på annat håll, minskade deras närvaro i Stralsund kraftigt. Svenskarna beslutade därför att göra ett utfall för att häva belägringen vilket ledde till att svenskarna kunde besätta det omgivande landskapet, inklusive Usedom och Wollin.
Van Geles expedition till Afrika (1889 - 1891)
Afrikaresanden kapten, kommendanten Alphonse Van Gèles expedition i Afrika åren 1889 -1891. Expeditionen gick bland annat uppför Oubangi (Ubangi) och man kartlade sambandet mellan Uele och Ubangi.
Vanadis världsomsegling 1883-85 (1883 - 1885)
Världsomseglingen med fartyget HMS Vanadis genomfördes mellan åren 1883 till 1885. Fartygschef var kommendör O. Lagerberg. Sekond var kapten H. af Klintberg. Deltagare var bland andra Hjalmar Stolpe, Oscar Ekholm (fotograf)
Slaget vid Ratan (1809)
Expeditionen till Björnön 1899 (1899)
Kriget mot England (1810 - 1812)
Kriget mot Storbritannien var en del av Napoleonkrigen. Efter freden i Paris 1810 tvingades Sverige in i kontinentalsystemet, en handelsblockad mot Storbritannien. Eftersom Storbritannien var Sveriges största handelspartner blev det ett stort problem, även om handeln fortsatte genom smuggling. Frankrike tröttnade så småningom på den svenska oförmågan att upprätthålla handelsblockaden och ställde ett ultimatum till den svenska regeringen där de hotade med att själva, tillsammans med sina allierade, förklara Sverige krig om inte den svenska regeringen uppfyllde deras krav. Den svenska regeringen gav efter för de franska kraven och förklarade krig mot Storbritannien. Under kriget avlossades emellertid inte ett enda skott. Kriget avslutades med Freden i Örebro.
Andra Fram-expeditionen (1898 - 1902)
Den andra Fram-expeditionen, leddes av Otto Sverdrup. Den gick till nordvästra Grönland. Herman Georg Simmons deltog.
Andreés Nordpolekspedisjon (1897)
Andrées polarexpedition var ett försök lett av ingenjören Salomon August Andrée att 1897 resa över Arktis med vätgasballongen Örnen. Andrée och de övriga deltagarna, Knut Frænkel och Nils Strindberg, omkom under expeditionen och deras kvarlevor hittades först år 1930 på Vitön. (Wikipedia)
20th century
20th century
146 results
Prins Wilhelms expedition (1920)
Prins Wilhelm (Carl Wilhelm Ludwig, hertig av Södermanland, 1884-1965) beskrev sin centralamerikanska resa 1920 (i Guatemala och Brittiska Honduras/Belize samt utmed Yuctanhalvöns östra (karibiska) kust) i reseskildringen Mellan två kontinenter (1920; engelsk översättning 1922). Resan filmades och beskrivs i Svensk Filmdatabas: Resan gick med en av Johnsonlinjens båtar ned till S:t Barthélemy, den lilla ön bland Antillerna, som en gång tillhört Sverige.
Första svenska mexikoexpeditionen (1932)
Utgrävningar i Teotihuacan, Mexiko, med Sigvald Linné 1932. Deltagare vid utgrävningarna var Margareta Linné, bröderna Porfiric och Viviano Reyes, Thomas Mendoza och Joaquin Oliva.
Gunnar Isachsens vitenskapelige ekspedisjon til Svalbard (1906 - 1907)
Expedition till Bolivia (1913 - 1914)
Forskningsresa 1913-1914 till Bolivia och liten del av Brasilien öster om Rio Guapore. Deltagare var Erland och Olga Nordenskiöld, förste konstapel Johan Berg (han blev mördad under expeditionen), förste konstapel Albert Jonsson (han fick avbryta och åka hem tidigt), argentinaren Rodriguez, hunden Toy, en häst och nio mulåsnor.
Hedinexpeditionen, fjärde centralasiatiska expeditionen (1927 - 1935)
Mellan 1927 och 1935 ledde Hedin den svensk-kinesiska expeditionen till Centralasien. Vid Hedins tidigare expeditioner hade han varit ensam västerlänning, medan han nu var ledare för ett vandrande universitet som bestod av ett stort antal svenska och kinesiska vetenskapsmän, däribland arkeologer, botaniker och etnografer.
Didrik Bildts resa till Asien (1901 - 1902)
Didrik Bildt gjorde 1902 en resa till Asien där han besökte Japan och Korea och inhandlade konst och föremål, främst i Tokyo och Kyoto. Han fotograferade. Bilder från denna resa finns på Etnografiska museet, Stockholm.
Maudekspedisjonen (1918 - 1925)
Gösta Mobergs expedition till Franska Guyana (1939 - 1940)
Gösta Mobergs expedition 1939 till Sydamerika, närmare bestämt till Franska Guyana. Han besökte även USA.
21th century
Drakar, pioner och bambu (2017)
Textilkväll med fokus på asiatiska broderade textilier. Föredrag av textilspecialisten Anette Granlund från Bukowskis.
Share to
social--facebook
Created with Sketch.
or tell a friend by email
0
objects
Keep collecting in Untitled or
save and exit