53 results in DigitaltMuseum:

Överrumplingen vid Rathenow (1675)

Sverige besegras av Brandenburg i överrumplingen vid Rathenow.

Andra bremiska kriget (1666)

Andra bremiska kriget var en konflikt mellan Sverige och den fria riksstaden Bremen. Staden Bremen tillföll Sverige 1648 i samband med Westfaliska freden. Bremen hade svårt att finna sig i att tillhöra Sverige och när England förklarade Nederländerna krig 1665 såg Karl X Gustav sitt tillfälle att lösa problemet med militära medel. Konflikten ledde till ett mycket begränsat krig och freden blev ett svenskt bakslag där Bremen förbehöll sig rätten att lyda direkt under den tysk-romerske kejsaren.

Andra polska kriget (1600 - 1629)

Sverige i krig med Polen. Det ursprungliga krigsmålet var att Sigismund (Sigismund Vasa av Polen) skulle avsäga sitt anspråk på den svenska tronen. Ytterligare mål med kriget var att erövra de polska territorierna i Baltikum och polskkontrollerade hamnar.

Andra slaget vid Breitenfeld (1642)

Erövringen av Magdeburg (1631)

Karl X Gustavs andra danska krig (1658 - 1660)

Karl X Gustavs andra danska krig utspelade sig kort efter Karl X Gustavs första danska krig. Under kriget försökte Karl X Gustav att utplåna Danmark som självständig nation och lägga landet under svenskt välde. Kriget slutade med dansk seger och Sverige fick återlämna Bornholm och Trondheims län.

Karl X Gustavs första danska krig (1657 - 1658)

Sverige i krig med Danmark. Sveriges första krigsmål var att avvärja den danska attacken. Under krigets gång uppkom målet att Karl X Gustav ville sätta sin svärfar, hertigen av Holstein på Danmarks tron samt att få Danmark avstå Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän och Norge.

Karl X Gustavs polska krig (1655 - 1660)

Karl X Gustavs polska krig var ett krig främst mellan Sverige och Polen-Litauen som varade 1655 – 1660 och slutade utan tydlig segrare. Sverige hade många framgångar i början av kriget och intog stora delar av Polen-Litauen. Allteftersom kriget pågick ökade motståndet mot svenskarna. Såväl Ryssland som Danmark förklarade Sverige krig och Karl X Gustav marscherade till Danmark. Även andra länder stödde Polen-Litauen. Vid krigets slut fick Sverige inga territoriella vinster i Polen-Litauen, men Polen-Litauen erkände Sveriges innehav av Estland, Ösel och Livland, samt avstod från alla anspråk på den svenska kronan.

Karl X Gustavs ryska krig (1656 - 1661)

Karl X Gustavs ryska krig kallas kriget mellan Ryssland och Sverige 1656–1661. Kriget inleddes av Ryssland, när Sverige var djupt involverat i Karl X Gustavs polska krig. Stridigheterna upphörde 1658 men kriget slutade formellt med Freden i Kardis 1661 utan territoriella förändringar.

Karl XI:s Krig (1674 - 1679)

Sverige i krig med Brandenburg, Tysk-romerske kejsaren (från 1675), Nederländerna (från 1675), Danmark (från 1675), Spanien, Furstarna av Lüneburg (från 1675) samt Furstbiskopen av Münster (från 1675). Sverige var allierat med Frankrike, som var en av anledningarna till att kriget påbörjades för svensk del.

Nordiska krigen (1655 - 1661)

Nordiska krigen var en serie krig mellan Sverige, Ryssland, Polen, Österrike, Brandenburg och Danmark.

Slaget på Danzigs redd (1627)

Sjöslag mellan de svenska och polska flottorna som efterföljd av den svenska blockaden av hamnstaden Danzig. Slaget resulterade i en polsk seger. Den svenska befälhavaren var Nils Stiernsköld.

Slaget vid Breitenfeld (1631)

Slaget vid Fehrbellin (1675)

Slaget vid Fehrbellin den 18 juni 1675 var ett slag mellan Sverige och kurfurstendömet Brandenburg. Slaget slutade med brandenburgsk seger och de politiska konsekvenserna blev stora. Brandenburg utnyttjade segern i den politiska propagandan och följden blev att furstbiskopen av Münster och de lüneburgska hertigarna förklarade Sverige krig. Senare följde även en dansk krigsförklaring och det skånska kriget.

Slaget vid Halmstad (1676)

Slaget vid Halmstad den 17 augusti 1676 var ett avgörande slag under skånska kriget mellan Sverige och Danmark. Slaget slutade med svensk seger och den danska armén besegrades i grunden. Med segern avvärjdes ett danskt hot mot Göteborg. Istället kunde svenskarna samla förstärkningar och senare besegra den danska invasionsarmén i slaget vid Lund. Slaget vid Halmstad kom att bli det sista slaget mellan danskar och svenskar i Halland.

Slaget vid Landskrona (1677)

Slaget vid Landskrona den 14 juli 1677 var ett slag under det skånska kriget mellan Sverige, under ledning av Karl XI, och Danmark under ledning av Kristian V. Slaget slutade med svensk seger.

Slaget vid Lund (1676)

Slaget vid Lund den 4 december 1676 var ett fältslag under skånska kriget. Striden stod mellan den invaderande danska armén under ledning av Kristian V och den svenska armén under ledning av Karl XI. Slaget är ett av de blodigaste slag som stått på nordisk mark. Förlusterna var cirka 70 procent på båda sidorna, 9 000 danska soldater och 5 000 svenska. Slaget slutade med svensk seger och bidrog till att svenskarna fick ett fotfäste i Skåne.

Slaget vid Warksow (1678)

Slaget vid Warksow den 8 januari 1678 var ett fältslag under Skånska kriget mellan Sverige och Danmark vid Warksow på ön Rügen i Tyskland. Slaget slutade med svensk seger och blev fältmarskalk Otto Wilhelm Königsmarck största seger under Skånska kriget.

Slaget vid Allersheim (1645)

Slaget vid Alte-Veste (1632)